danielandersson.me

Är nyligen tillbaks efter ungefär en veckas vistelse hos Albin och Kristin. Vi hade bestämt att vi skulle försöka ses några dagar i sommar (för vi syns alldeles för sällan) så nu blev det dags. Stundtals blev det lite sent in på nätterna men vi hade ändå rätt mycket för oss på dagarna med stensättning, golf, utflykter och förberedelser inför sommarfesten som ägde rum under näst sista dagen som jag var där. Festen i sig gick hur fint som helst med en del bekantskaper som jag inte sett på ett tag samt en del nya – både nyfödda och ”gamla”. Det var även en smärre teckenspråksorgie på ett vis som jag inte varit med om på ett tag. Kul att takterna sitter i för ibland saknar jag att språka fritt på teckenspråk igen.

Lite otippat spenderade jag och Albin två sena nätter åt att ta oss igenom tvåspelarläget i Splinter Cell: Conviction, kallat Deniable Ops. Eftersom det är en fullblodig prolog till singelspelarkampanjen visste jag att det skulle bli en del att bita i. Dock hade jag inte riktigt räknat med att det skulle vara bland det bästa som jag spelar i co-op-väg, i alla fall inom den rena actionkategorin. Vi hade riktigt roligt och det blev svårt att slita sig när vi väl fått upp flytet. Vi passade även på att spendera lite tid i det nysläppta Limbo. På något vis fick han det gratis för att jag köpte det när jag var inloggad på hans Xbox så, yepp – delad glädje är dubbel glädje.

En annan ”leksak” som vi hade en hel del kul med var den relativt nya fyrhjulingen (på bilden ovan). Det blev lite körning i varierande, ojämn terräng och till sommarfesten gjorde vi en hinderbarna. Fast den gjorde en hel del praktiskt nytta i trädgården under stensättningen också.

Nej, nu kallar Limbo. Fruktar att det skall ta ta slut allt för snart, men måste bara fortsätta.

Igår/inatt var det dags för ett sorgset men ändå glatt ”hejdå” när ett gäng DMD:are träffades hemma hos Elin i Varberga. Där avhandlades tre år medan solen sakta sjönk bakom hustaken och allt landade i den skönaste DMD-festen hittills.

Att titta på bilderna från festen avslöjar att det började med glass och jordgubbar hos Elin och slutade på Pitchers uteservering. Någonstans därefter vandrade jag förbi Örebro universitet och tog en bild på entrén. Somnade gjorde jag först halv fem men vaknade ändå bara några timmar senare, märkligt pigg fast med en antydan till huvudvärk.

Kom på att jag glömt att lägga upp ett av de traditionella ”bildbevisen” för DMD-festen som vi hade i lördags. Elin var snäll nog att låta mig använda en av hennes bilder för min mobilkamera tog mest skitbilder hela kvällen med laserögon a’la laser cats, överexponering och dylikt.

Festen då? Jodå, den var rolig (vilket nog syns på bilden ovan). Jag hade först lite problem med att hitta dit men Google Maps ledde mig nästan hela vägen. Vissa dök inte upp men det räckte fint med de som var där. Efter några timmar av prat, musik och lite TV-fotboll begav alla sig ut på stan och in på Strömpis där det dansades för fullt till en något enformig DJ. En teatermask ständigt visades på alla skärmarna och jag fick känslan av att vi hade hamnat mitt i någon sektliknande massindoktrinering. Gruppen hamnade på lite olika ställen men vi träffades igen strax innan vi skulle gå ut. Några av oss mellanlandade sedan på Max innan vi skiljdes åt.

Några timmar senare vaknade jag, pigg som en lärka fast med en tydlig understyrning åt vänster. Den släppte efter någon timme.

Det blev inte så mycket Alan Wake i veckan som jag hade hoppats. Plugget är för närvarande helt synonymt med datorskärmar så ledigheten får helst äga rum utan TV- eller datorskärmar. Nåja, jag sparar det till bättre tillfällen. Just nu gäller det att limma ihop plugget tills deadlinen vid slutet på nästa vecka.

De senaste dagarna har jag suttit på campus, mestadels för mig själv, mellan klockan 10/12-16/18. Av någon anledning så går det slött med jobbet hemifrån, även om det just då känns som det blir mycket gjort. Sedan är det givetvis lite extra roligt att sitta på campus när man vet att det inte är så mycket tid kvar. Jag har märkt att majoriteten av alla studenter gärna sitter i datorsalen med takljuset släckt så jag sitter då hellre på något mer ljust och öppet ställe. Vid något tillfälle har man då haft turen att att träffa på före detta kurskamrater som man inte sett på ett tag och höra vart de är på väg. Mestadels bortåt, ”färdig och fed up” som en sade, men ändå hungrig efter resten.

Igår var en annorlunda dag på campus där allting bara fallerade. Jag hade jag sällskap av Jonas, ingenting gick vägen och datorbatteriet behövde laddas. Närmsta strömkällan satt i golvet, under en lucka med en trasig öppningsmekanism. I samma stund som jag får upp luckan genom att rycka med båda händerna skär jag mig så klart på den, vilket leder till en massa blödande och ytterligare svårigheter med att jobba vidare. Något plåster hittade jag inte heller så jag fick sitta och hålla det värst skadade fingret i luften medan jag skrev. (^_^’) Någon någon dryg timme senare av allmänt strulande fick vi lägga ned för dagen och gå hemåt. Efter lite omplåstring fungerade allt bättre igen.

Ja, det var en del om det förflutna. Vad händer i framtiden då? Tja, i helgen blir det en DMD-fest. Jag känner inte riktigt för att släpa runt på kameran men vi får se om det blir några bilder därifrån ändå. Det lär märkas här någonstans.

^ Earth Hour 2010: Årets första grillning och värmeljus. Tess stod för grillningen men med knappa fem plusgrader, regn och hagel emot sig fick hon till sist ge upp. Köttet fick grillränder men fick köras klart i ugnen. Gott var det i alla fall. Därefter blev det utgång till O’learys där det blev sommartid.

Idag träffades min grupp – de så kallade ”krabborna” – hemma hos Berina. Direkt vid dörren kändes det lite konstigt för jag kom på att jag nästan aldrig varit där utan att ha varit berusad förut. På något lite vis får jag hoppas att det inte säger någonting om mig, utan enbart att jag aldrig har varit där för annat än fest och firande. (^o^’)

Nåväl, glöm alkoholen. Firandet kommer sedan. Nu var det dags att fortsätta arbetet på gruppuppgiften – att göra en fungerande webhandel. Eftersom gårdagens möte kändes ovanligt framgångsrikt var dagens mål att kunna fortsätta på samma spår. Berina tankade på med starkt(!) kaffe, te samt rulltårta och efter runt fem timmars pillande är jag nu ganska trött. Men nöjd. Men trött.